Sofie

Jag orkar inte. Jag vill slippa den här tortyren. Låt den ta slut. Jag vill inte fälla fler tårar för den. Jag vill inte brytas ner till ingenting. Jag vill inte försvinna.

Fast egentligen vill jag det. Jag orkar verkligen inte. Det är för mycket, alldeles för mycket. Pressen och stressen tär på mig, ger mig panik. Dagarna går snabbt men ändå sakta. Jag väntar och längtar efter slutet.

Ge mig glädje eller inget alls. Eller låt mig istället bli kall. Låt känslorna inom frysa till is. Låt mig känna ingenting. Gör mig känslomässigt förlamad. Jag vill inte längre känna.