Sofie

Upp:

Författare som lägger in musiktips i sina böcker. Speciellt om det är bra musik, och det är det oftast.

Frost. Som fotograf älskar jag frosten! Det blir så fina bilder.

Att skriva brev. Jag har glömt hur kul det är. Det är så mycket roligare att använda en penna än ett tangentbord, och dubbelt så inspirerande.

Ner:

Folk som röker precis utanför pendeltågsdörrarna. Det skadar inte att gå längre bort. Röken kommer ju in.

Att vara utan långkalsonger. Orkar man inte åka överallt för att hitta ett par långkalsonger får man väl frysa men jag gillar det inte.

Att skolan har börjat. Ja, men så är det alltid. Inget konstigt.

Händernas ryggar är röda. Och de brinner. Alltså flammande röda.
Att smörja dem är ett evighetsjobb. Därför kommer de fortsätta att vara flammande röda.
Det har börjat sprida sig över fingrarna. Snart är säkert hela händerna flammande röda.
Jag vill ha tillbaka den vanliga färgen. Inte den flammande röda.
Den försvinner med vintern. Det flammande röda.

Så jag får vänta ett tag till. Dumma flammande röda.

Tre tjejer står och pratar. Plötsligt börjar en av de sjunga "Baby got back".

Tjej 1: Åh, jag tänker på Shrek när jag hör den låten!
Tjej 2: Jag tänker på stora rumpor...

HAHAHA!

Själv tänker jag på Vänner när jag hör den, haha!

Aj som...! Dumma bokhylla som står i vägen! Shit alltså!
Den kändes som om köttet på benet drogs bort och sen sattes tillbaka. Aj aj aj!

Jag tycker att jag går in i saker hela tiden. Dörrposter, kanter, fåtöljer, you name it. Och det betyder typ konstanta blåmärken och ömma kroppsdelar.
Jag måste försöka göra något åt det. Så här kan det ju inte fortsätta.

En sak som jag har tänkt på som alla ni säkert redan tänkt på och sedan glömt bort för att det inte verkade viktigt:
Strike i bowling är något bra, ni vet när man har fått ner alla tio käglor, men strike i baseboll är något dåligt, de säger ju strike när man missar bollen. Vad underligt.

Nä, nu ska jag vara tyst och börja leta efter en yxa. Den där bokhyllan ska få...