Sofie

Det går inte. Det är fel. Det fungerar helt enkelt inte. Vad ska man göra då? Om allt det man varit säker på, allt det man trott, är fel. Om allt är snett.
Förändring står i centrum. Trots alla motsägelser händer det. Inget kan någonsin vara samma sak för alltid. Men varför inte? Varför inte för alltid?

Jag vill att det ska vara så. Jag vill inte att allt blir annorlunda. Jag vill att allt ska vara som vanligt, som det alltid har varit. Jag vill inte ha någon förändring.
Det är jobbigt. Det är väldigt jobbigt. Det är så pass jobbigt att det är skitjobbigt. Det är megajobbigt. Det är för jobbigt för att man ska kunna hantera det. Superduperjobbigt. Obeskrivligt jobbigt. Så ja, där kom dem rätta orden.

Det ska alltid vara så här. Förändringar som förändrar och förstör. Jag klagar inte på dem bra förändringarna, varför skulle jag? Jag orkar bara inte med dem dåliga, hemska.
Att känna att det är rätt när någon annan tycker att det är fel, att det borde ändras. Vem har fel? Ska den ena få ändra fast den andra är nöjd?

Förändringar är inte alltid bra. Förändringar är inte alltid den bästa lösningen. Men vilken är lösningen då?