Sofie

Sätter mig på min favoritplats vid den mittersta dörren. Vrider huvudet lite och blicken fastnar på något.
En man med skägg satt och drog med sitt finger över filtväggen framför honom. Skapade mönster.
Mina ögon var som fastklistrade. Jag kunde inte titta bort. Jag ville inte titta bort. Jag ville se vad han skulle göra.
Ett drag hitåt, ett drag ditåt. Ett drag uppåt, ett drag neråt.
Tittar bort några sekunder på något utanför fönstret. Tittar tillbaka och får se - ingenting. Det var borta. Han hade tagit bort det.
En konstig känsla fyller mig. Min mage känns tom och samtidigt för full. Varför jag får en så stark känsla, vet jag inte. Jag är nog konstig.
Besvikelse.

Sedan kliver han av.