Lyckligaste
Ni kan inte ana min glädje just nu. Ni kan inte förstå min lycka.
Efter flera timmars väntan kom han ut på scenen och mina mungipor drogs upp där de skulle stanna resten av kvällen. Jag klappade händer och sjöng med och jag kände hur jag nästan sprack varje gång hans röst gjorde det (jag kan inte förklara, det måste höras).
När det verkade slut kom han in igen, två gånger till och med, för att han var "så sjukt jävla spelsugen". Det gjorde inte mig någonting, om något gjorde det mig ännu gladare.
Backstage efteråt och det blev autografer, bilder och TVÅ kramar. Vad han är snäll.
Mitt flin sitter fortfarande kvar och varje gång jag tänker tillbaka så blir det ännu bredare. Just nu är jag en av världens lyckligaste människor tack vare mamma.
Och Martin Stenmarck förstås.
Efter flera timmars väntan kom han ut på scenen och mina mungipor drogs upp där de skulle stanna resten av kvällen. Jag klappade händer och sjöng med och jag kände hur jag nästan sprack varje gång hans röst gjorde det (jag kan inte förklara, det måste höras).
När det verkade slut kom han in igen, två gånger till och med, för att han var "så sjukt jävla spelsugen". Det gjorde inte mig någonting, om något gjorde det mig ännu gladare.
Backstage efteråt och det blev autografer, bilder och TVÅ kramar. Vad han är snäll.
Mitt flin sitter fortfarande kvar och varje gång jag tänker tillbaka så blir det ännu bredare. Just nu är jag en av världens lyckligaste människor tack vare mamma.
Och Martin Stenmarck förstås.
Kommentarer
Postat av: Sara
Svar: Det tror jag också :)
Trackback
