Sofie

Jag är en väldigt behövande varelse. Om någon en gång skämt bort mig med sin närvaro så kommer jag alltid att längta efter den och önska att den kommer igen. Så har det alltid varit.

Jag har få vänner men de jag har är inneboende i mitt hjärta. Det kräver viss hyra men alla betalar på sitt eget vis. Samtidigt får de något av mig tillbaka som gör det värt att stanna.
Jag tar bra hand om mina vänner, jag vill inte se dem packa sina väskor och dra utan ett hejdå. Vissa i de ytligare rummen flyttar ut, medan andra flyttar längre in, till djupet, till VIP-området.
Förlåt lägenhetsliknelserna. Det var det första jag kom på.

Jag förstår inte hur mina vänner står ut. Vissa stunder är jag olidlig och oändligt irriterande. Jag får väl bara tacka och bocka. Ni är små under.

"Ä. G. E. R. Ingen knäcker dig, jag svär, du äger."