Blinka lilla stjärna

Stjärnor är bland det vackraste som finns. Och väldigt fascinerande. Stjärnklara nätter skulle jag kunna stå och stirra på dem i timmar och aldrig tröttna. Särskilt på den enda stjärnbild jag kan, Karlavagnen, och polstjärnan. Om jag någon gång får chansen ska jag definitivt lära mig stjärnbilderna.

De inger hopp på något sätt, de där små lysande prickarna på himlavalvet. Jag får känslan av att vara trygg och beskyddad när jag betraktar dem. Varför vet jag inte, det måste vara någonting med vetskapen att de alltid är där även under dagen och mulna nätter då de inte syns. De lämnar en aldrig. Om de inte faller...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0